Naturens ränta på ränta ~ Mot miljonen

tisdag 12 januari 2010

Naturens ränta på ränta

Jag är ingen fullfjädrad friluftsmänniska även om jag uppskattar kaffe ur termos och ostsmörgås i en skogsglänta. Däremot älskar jag att titta på naturprogram på TV och njuter av att se hur förunderligt saker fungerar.
Det var därför med visst intresse jag tittade på ett program om öringfiske i Patagonien, Argentina. Man hade där planterat ut bäcköringar för cirka 50 år sedan som hade anpassat sig väl till sin nya plats och även vandrat ut i havet och därmed transformerats till havsöringar för att återkomma ännu större. Så fungerar ju öringarnas vandring. Nu hade den lokala borgmästaren, där programmet spelades in, insett att det var långt bättre att förbjuda yrkesfiske efter öring på platsen för att istället kunna erbjuda fisket till fler människor som år efter år återkommer till platsen och fiskar upp öringarna för att sedan släppa tillbaka dem. ”Catch and release” kallas det på fiskespråk. Smart investering kallas det på ekonomispråk. I Sverige har vi inte riktigt fattat detta ännu. Här vill vi ta upp våra få små torskar med trålar och nät och äta upp dem snabbt medan de ännu finns kvar. Inget finns kvar att fiska upp igen.

Naturens ränta på ränta

Det finns en (kanske övertydlig) bild i historien att det helt enkelt är smartare att kunna återanvända en resurs på så vis att den går att ta betalt för mer än en gång. Vi skulle kunna kalla det för naturens ränta på ränta eller naturens geometriska talföljd. Istället för att fiska upp torsken så sälj fiskekort till hobbyfiskare för att få fiska torsken själva. Vi får då istället för några hundra yrkesfiskare 50 000 hobbyfiskare som alla betalar för att få fiska och släpper tillbaka en del av fisken. Smartare ekologi och smartare ekonomi.

Tänk om det sättet att tänka kunde sprida sig mer i samhället. Att allt inte behöver förbrukas och brännas upp i ångor i atmosfären eller käkas upp och bajsas ut. Det kanske bara är en av alla mina utopiska och naiva förhoppningar som aldrig kommer att realiseras, vad vet jag? Men man kan ju drömma!

Läs också:
Nya eloggböcker för fiskarna
Stopp för torskfisket i Nordsjön
Förslag utöka torsfiskestopp
Grönt ljus för fiskestopp

5 kommentarer:

J sa...

Bra skrivet, och med en mkt viktig poäng. Det mesta i naturen är fonder. Havet är en fond för fisk, skogen är en fond för trä, berggrunden är en fond för vatten. Precis som en vanlig fond kommer avkastningen att bli mindre och mindre ju mer av grundplåten man tar ut.

inte miljonär än sa...

Tackar, gillar ditt sätt att beskriva naturen som en fond. Du är en klok man.

Jim sa...

Catch and release tillhör god sed bland fritidsfiskare och i många vattendrag där fisketrycket är stort eller av betydande ekonomiskt intresse, är allt annat förbjudet.

Själv har jag trots min relativa ungdom svårt för det, jag är fostrad i en äldre tradition, där man äter upp det man fångar, och där man tar inte upp mer än man kan konsumera. Men fiskar aldrig heller i vatten där beståndet är hotat, så jag lär inte tömma någon fjällbäck på röding.

Har förresten spanat lite på Tricorona idag...sjunker efter att dom sagt sig se finansieringsproblem i utsläppsreducerande projekt. "Nyheten" är som jag förstått det ryckt ur sitt sammanhang, som jag inte sett i sin helhet, så kan inte värdera den. Men det fortsätter i vart fall att svänga om triccen, goda tradingmöjligheter lär uppstå.

Herr K sa...

Det som gör att jag ibland funderar på hur vår framtid på jorden kommer se ut, är att vi människor tenderar att belasta våra naturresurser för mycket.

Att vi t ex fiskar slut på våra bestånd är ett tydligt tecken på att mänskligheten kräver mer, mer, mer men naturen är begränsad.

När du i början skrev om öringsfiske, menade du 50-öringar då? De är ju utrotningshotade... :P

inte miljonär än sa...

Jim: Jag är egentligen inte emot att man tar upp fisken och äter den. Det jag irriterar mig på är överutnyttjandet av våra resurser. Ja Tricorona fortsätter en negativ trend. Ligger inte plus på den än men hoppas att våren skall visa sig stark.

Herr K: Jag menade de där slemmiga sakerna i vattnet... ;-)